Lina

Du stack hål på mina drömmar som du innan fyllt av hopp.
Ensam kvar fanns blott ett hjärta dunkande för annans kropp.
Du har givit mig så mycket men har tagit dessto mer.
Mister ofta hela stycke, fast en gång så blev det fler.
Illska blandat utav kärlek blev tillslut blott kärleken.
Illskan kläddes av i trasor, jag såg dig i ögonen.
Just den blick uti det blåa kan förvandla natt till dag.
Men två ettor och en tvåa blev tillslut en ensam jag.
Det finns många nyktra frågor även många fulla svar.
Uppbrända av egna lågor har vi endast svartkol kvar.
Eldar som har slutat brinna, hjärtan som har slutat slå.
Dragkraft mellan man och kvinna blev tillslut ett kort hejdå.