Lina

går till: Theresa, du är underbar!

Nu är klockan halv elva eller lite mer. Jag bäddar sängen på jobbet, som jag inte gjort på ett tag eftersom detta är mitt andra nattpass denna veckan. Jag drar på mig min urtvättade tröja som jag har som pyjamas. Något kallt och klart vilar över rummet jag sitter i, pärmar här och där, välsorterade papper och ett välordnat skrivbord där det enda som egentligen sticker ut är fyra nyvässade blyertspennor, sådär fult gula av den gamla sorten, dom är slarvigt lagda på varandra ungefär som ett plockepinn - "ska jag städa undan dom" tänker jag. Men nej. Jag ska snart släcka. Utanför är det grådisigt och jag vet inte om det är ett avslut eller en början.

I torsdagskväll var den goda feen Ida framme och bjöd mig på fest dagen därpå, jag var inte sen på att skicka tillbaka ett sms med texten: "Jag kommer!"
På morgonen var allt i sin ordning och jag blev stressad - som vanligt. Det slutade med en ny solbränna och en härlig stund med systeryster. Lunchtid spenderades med min älskade och vi tog oss en bit mat för att senare kika in på Ginatricot, då jag behövde en tröja för kvällen. Sen vidare in på Intersport för att kika fotbollsstuff, tur jag har en tjej som bestämmer sig snabbt! : ) Efter stadsbesöket begav vi oss hem till lyan på sjunde våningen, (om man räknar trapporna :p) där jag tog mig en dusch och började sen ladda om. Jag kände mig snygg när vi gick nerför gatan och mot busshållplatsen - där kysstes vi adjö och jag klev på en unken illaluktande buss. Men hör o häpna, på denna illaluktande bussen möts jag av min vän Sanna.
Då bussen var knökad med folk så fick jag sätta mig bakom henne och hela bussen hörde nog vårat garv om vartannat. Det var som om tiden bara flög iväg för vips så var det min tur att stiga av.
Plingeling och jag var hemma hos Ida och Jörgen. Numera kan inte Ida vara annat än beredd då jag kommer och där stod hon i en vackert blå klänning och med ett leende som kunde tala för sig själv. Jörgen hade dock låst in sig på toaletten och gjorde det som både Ida och jag gjort för ett bra tag sen - duschat. Vi tog lite kort och planerade kvällen in i minsta detalj, eller inte, eftersom det där med planera inte alls är vår grej. När vi gjort oss klara så packade vi vår överlevnadsväska och åkte till City aka Torsås. Där vi smidigt sprang in på Ica och handlade det som fattades, vi fann dock inga smala korvar med smak - då både Ida och jag tror att Coffe fått det hela om bakfoten. Så det blev hederliga korvar. Vi anlände i T R A N K V I L L där festen ägde rum ungefär en timme för tidigt. Men va fan, varför slåss om titeln "Fint folk kommer alltid sent", då det var vi som både var först och sist! Det blev kramkalas och sen upptäcker Ami mig och blev enormt intresserad utav mitt nytvättade hår - som det sen visade sig att det inte alls var håret, utan min nyinköpta tröja som dofta jordgubb - enligt Ida, tillägger jag! :p
Vi stångades ett tag och sen var det dags för kortspel och vi tog även tid för att visa våra fotogeniska sidor allihop. Kvällen bestod av rökpauser, kortspel, Amy Diamond, dans, musik och mängder av skratt. När timmen var slagen var det dags att gå till Astrid, vår hjältinna för kvällen. Vi tog Jögge´s bil in mot stan och halvvägs så stannade vi för en traditionell kissepaus. Men spärra upp ögonen allesammans, jag, Lina, kissade INTE!!! Ett mirakel har skett, eller åtminstone trodde jag det då :p För så fort vi blivit avsläppta vid Saga så sprang jag fortare än förr hem och upp för alla dess sju jävla trappor och sen i på toa. Slängde sen av mig både jacka och väska för att kunna gå in på Palace smidigast. Vi kom in och där möts jag av både känningar och icke känningar. Ragnar var mitt mål och jag drack ett flertal såna och jag blev sådär rolig som bara jag blir. Det bjöds på drinkar hitan och ditan och shots drack det mängder av. Ett tag var "hon, den där, Marie Picasso" på scenen - men då bjöd vi från Trankvill på en alldeles egen show. Som jag tror uppskattades av många fler.
Dansen blev vår grej och vi gjorde det vi är bäst på och lite till. Även här gick tiden undan och rätt som det var stod vi ute och huttrade och tog ett snack om fyllemat, som sen slutade med att vi satte oss på Corner för att äta lite. Det var efterlängtat och jävligt gott. Sen tog jag mig min mobil och sa hejdå till alla kära och nära för att sen påbörja detta kramkalas - mys. Det gick fort att gå hem den kvällen, speciellt med tanke på att jag bara ville hem och värma mig och komma i säng. Jag slutade på topp och somnade ovaggad i sängen.
-
På morgonen när jag vaknade sådär för femte gången så beslöt jag mig för att ge det en chans och gå upp. Och något som gjorde mig både chockad och glad var att jag kände mig inte ett dugg bakis - men jag tänkte, var inte för positiv Lina, det kommer. Men nej, hittills har det inte kommit något bakisslag!! :D
Lycka!
Jag ringde min älskade och sen tog jag mig en dusch, som sen ledde till ett samtal där det bokades in ett "möte" på stan. Detta "möte" var med Bella´s far, vi tog oss en bit mat på Thai Silk där det pratades om gårdagens galaj och all dess innebörd. Vi gick sen en promenad på stan och därefter blev jag skjutsad till jobbet.
Kvällen på jobbet var lugn och vi kollade andra chansen med ett halvt öga och folket la sig sent. Jag sprang mot bussen och hann med den för att sen möta upp min lillebror utanför mitt. Vi gick upp (behöver jag nämna alla dessa jävla trappor?) och jag bytte om till myskläder. Sen gick vi ner (suck) och mötte upp Bella som bar på två tunga väskor, stackarn. Men vi hjälptes åt, eller ja, dom hjälptes åt. Sen handlade vi snääcks och gick upp till mig. Kvällen blev lugn och jag somnade fort.
-
Idag vaknade vi av alarmet och lillebror tog bussen hem. Sen myste jag och Bella lite extra och tog oss sen in till stan, där vi åt och hade oerhört mysigt. Sen vinkade vi av varandra på stationen och hade både kram- och pusskalas. Och sen var jag påväg till jobbet än en gång.
Nu sitter jag här och alla sover förutom jag. Men snart är det även dax för mig att sova.
Om ca en timme åker min älskade från Kalmar och lämnar sen landet tjugo i sju, -böööööööööööl -. Men vi ska se det positiva :D Men jag kommer sakna henne något så fruktansvärt. Tur att telefonen finns.

Imorgon är en ny dag med nya möjligheter.

Jag finns alltid med dig Gabriella <3 Jag älskar dig!