När det otänkbara händer...
Aldrig, jag trodde aldrig det skulle hända. Det hände, vad gjorde jag? Stod kvar. Du slängde all skit rätt upp i ansiktet på mig, men jag stod kvar. Varför? Jag vill inte att något skulle hända dig. Något sa mig, att går du hem själv så kan jag inte vara säker på att du kommer hem oskadd. Jag stod kvar. Försökte få kontakt med dig, men det var helt omöjligt. Ville dig bara väl. Du gjorde det otänkbara. Men jag tog emot det, försökte hålla mig stark och behålla lugnet. Du gjorde det igen. Jag stod kvar. Ingenting jag sa eller gjorde förändrade din syn. Du var inte där. Dina ögon var svartfyllda av hat. Det var inte du. Jag stod kvar. Du gjorde det igen. Jag försökte gå. Kunde inte ta emot mer. Du lät mig inte gå. Jag försökte. Men du är starkare än mig. Det otänkbara hände...
Kommentarer
Trackback