Oboy
Jag kände för att skriva något, men jag vet inte vad så vi får se vart dethär leder.
Numera är jag utan internet och det börjar bli till en vana så det är ganska okej faktiskt. Dock saknar jag det då det blir dötid och jag känner för att skriva en liten truddelutt. Men då är det bara att göra som på den gamla goda tiden, ta fram ett papper och en penna och skriv. Och det är precis det jag gör. Den senaste tiden har det blivit ganska mycket skrivet på det där annars tomma pappret, jag vet inte riktigt varför men på något vis så känns det bra.
Mitt liv är lite väl kaotiskt just nu men jag försöker se det positiva och går framåt så gott det går. Ibland kan det hända att jag tar ett snedsteg och vrickar foten men jag tycker jag fixar till det ganska smidigt i slutet ändå. Det är mycket ovishet just nu men på något sätt har jag lyckats lägga det på hyllan ett tag för att koncentrera mig på viktigare saker här i livet. För som jag har sagt förr så blir jag absolut inte klokare av att fundera och tänka så mycket som jag annars gjort. Vissa tycker väl kanske det är bättre att "ta tag i problemen" och visst jag håller med, men i det stora hela så ligger detta inte hos mig. Och personen det ligger hos vill jag inte stressa, så det får helt enkelt ta den tid det tar. Hur jävla ont det ibland gör, hur mycket jag egentligen bara vill lägga mig ner på marken och skrika, eller varför inte gråta mig till sömns - men vad fan hjälper det? Inte ett skit, precis. Så jag tar dagen som den kommer och gör det bästa av allt. Och se, jag lever och jag skrattar otroligt nog nästan dagarna i ända. Visserligen beror det ett flertal gånger på att jag är trött - vilket gör att jag skrattar åt småsaker, jag håller mig till människor som får mig att skratta eller så umgås jag med dig och ditt leende smittar av sig.
Om sisådär en månad hoppas jag att innebandyn går bättre för som läget är nu är jag skadad och jag blir så arg. Jag hatar det! Vill bara upp till sporthallen och springa av mig all illska, men det går inte. Ska testa att träna på måndag, så får vi se hur det känns efter - hoppas att det gått över lite. Men får jag massage varje dag till dess så ska det nog gå toppen. Denna helgen är vi spellediga vilket är en jävla tur för jag hade inte kunnat vara med eftersom jag jobbar hela helgen. Men nästa helg är det match och jag hoppas att jag får/kan vara med. Då spelar vi hemma och det kan bli kul med lite publik :) så kom gärna och titta!
Som sagt så jobbar jag hela helgen, har den där roliga helgen igen. Är inte alls pepp på jobb men det får gå som man brukar säga. Det ger pengar om inte annat och det behövs ju alltid! Mer än jobb är inte inplanerat i helgen så hör gärna av er om ni vill hitta på något?!
Nästa vecka har jag inte mycket mer planerat än träning och jobb, ska träffa Sanna på tisdag och på onsdag fyller Sebastian år. GRATTIS!
Nehe, nu är det dags för mig att avsluta.
Tjohej!
Jag har tappat gnistan, min gnista det är du.
Numera är jag utan internet och det börjar bli till en vana så det är ganska okej faktiskt. Dock saknar jag det då det blir dötid och jag känner för att skriva en liten truddelutt. Men då är det bara att göra som på den gamla goda tiden, ta fram ett papper och en penna och skriv. Och det är precis det jag gör. Den senaste tiden har det blivit ganska mycket skrivet på det där annars tomma pappret, jag vet inte riktigt varför men på något vis så känns det bra.
Mitt liv är lite väl kaotiskt just nu men jag försöker se det positiva och går framåt så gott det går. Ibland kan det hända att jag tar ett snedsteg och vrickar foten men jag tycker jag fixar till det ganska smidigt i slutet ändå. Det är mycket ovishet just nu men på något sätt har jag lyckats lägga det på hyllan ett tag för att koncentrera mig på viktigare saker här i livet. För som jag har sagt förr så blir jag absolut inte klokare av att fundera och tänka så mycket som jag annars gjort. Vissa tycker väl kanske det är bättre att "ta tag i problemen" och visst jag håller med, men i det stora hela så ligger detta inte hos mig. Och personen det ligger hos vill jag inte stressa, så det får helt enkelt ta den tid det tar. Hur jävla ont det ibland gör, hur mycket jag egentligen bara vill lägga mig ner på marken och skrika, eller varför inte gråta mig till sömns - men vad fan hjälper det? Inte ett skit, precis. Så jag tar dagen som den kommer och gör det bästa av allt. Och se, jag lever och jag skrattar otroligt nog nästan dagarna i ända. Visserligen beror det ett flertal gånger på att jag är trött - vilket gör att jag skrattar åt småsaker, jag håller mig till människor som får mig att skratta eller så umgås jag med dig och ditt leende smittar av sig.
Om sisådär en månad hoppas jag att innebandyn går bättre för som läget är nu är jag skadad och jag blir så arg. Jag hatar det! Vill bara upp till sporthallen och springa av mig all illska, men det går inte. Ska testa att träna på måndag, så får vi se hur det känns efter - hoppas att det gått över lite. Men får jag massage varje dag till dess så ska det nog gå toppen. Denna helgen är vi spellediga vilket är en jävla tur för jag hade inte kunnat vara med eftersom jag jobbar hela helgen. Men nästa helg är det match och jag hoppas att jag får/kan vara med. Då spelar vi hemma och det kan bli kul med lite publik :) så kom gärna och titta!
Som sagt så jobbar jag hela helgen, har den där roliga helgen igen. Är inte alls pepp på jobb men det får gå som man brukar säga. Det ger pengar om inte annat och det behövs ju alltid! Mer än jobb är inte inplanerat i helgen så hör gärna av er om ni vill hitta på något?!
Nästa vecka har jag inte mycket mer planerat än träning och jobb, ska träffa Sanna på tisdag och på onsdag fyller Sebastian år. GRATTIS!
Nehe, nu är det dags för mig att avsluta.
Tjohej!
Jag har tappat gnistan, min gnista det är du.
Kommentarer
Trackback